Home

.

                                       Vad vill jag att politiken ska göra


Denna sidan speglar vad jag funderar över och vart vi är på väg



Utan att veta vart jag vill komma kan jag inte bedöma om jag är på rätt väg.


Sverige är ett litet land och beroende av att andra länder köper en del av det som produceras här och att andra länder vill sälja sina produkter till oss. Konkurrensen tvingar oss att anpassa oss till de länder som konkurrerar med oss.

Politiken måste klara att anpassa regeringens arbete så att konkurrensens verkningar blir minimalt skadliga. Medborgarnas representanter måste klara att förstå vad som måste regleras i umgänget mellan medborgarna för att de flesta av landets medborgare kan trivas.


Särintressen som hotar detta måste bekämpas. Rättigheterna måste anpassas till omständigheterna. Mitt mål är således inte ett visst drömsamhälle utan ett samhälle som hela tiden gör sitt yttersta för att försvara medborgarnas välfärd i en okontrollerbar verklighet.


Det som ska försvaras är en välfärdsstat där alla medborgare får samma goda omsorg. Omsorgen garanteras av personal som är utbildad för detta ändamål och som förstår att de ska tillhandahålla de rättigheterna som medborgarna har enligt lag.


Jag vill att klyftorna i levnadsstandard inte får vara så stora att det leder till att medborgarnas omsorg om varandra ifrågasätts. Därför måste staten bevaka alla särintressen och ingripa så snart som deras verksamhet eroderar det sociala kittet, förtroendet mellan medborgarna att alla vill varandra väl.

Om medborgarna känner sig utnyttjade, illa behandlade m.m. och upplever att staten inte hjälper dem kommer de att ta saken i egna händer och agera utanför den statliga organisationen, utanför partierna och till slut utanför lagarna.


Jag vill att alla beslut av den lagstiftande församlingen och regeringen alltid underbyggs med argument på vilket sätt beslutet gagnar landet och medborgarna. Beslut som underbyggs med att det är bra för något särintresse måste avvisas.


För att klara av detta krävs en stark stat i betydelsen att den är bra på att övervaka särintressenas verksamheter, bra på att se till att medborgarnas överenskommelser om hur de ska vara mot varandra följs och bra på att främja verksamheter som garanterar att landet förblir ett bra land.


Jag vill att medborgarna inser att skatt är en betalning till staten enligt överenskommelse mellan medborgarna och staten och att skattesmitning är ett kontraktsbrott. Om inställningen att det är ok att bryta mot kontrakt blir utbredd hotar det själva demokratins grundvalar. 


Jag vill att landets grundläggande värderingar tydliggörs, debatteras och försvaras kraftfullt. Samtidigt bör det klargöras att dessa är ett val av medborgarna och inte regler givna av gud eller effekten av det mest intelligenta beslutet.

Det kommer alltid finnas människor som tycker att valet borde vara ett annat och som kommer att kämpa för att kunna göra dessa val. Om vi nedvärdera deras val och bekämpa vissa val genom krig och andra åtgärder blir vi förtryckare.

Kanske ska vi ha tilltro att vårt sätt att leva kommer att vara något som andra länders medborgare eftersträvar. Det vi kan göra är att vi isolerar dessa länder från vår gemenskap. Vi bör aldrig välja principer åt ett annat lands medborgare. Om de anfaller oss ska vi försvara oss.


Riksdagens ledamöter har ett grundarvode på 62 400 kronor i månaden som är skattepliktigt.

Ledamöterna är inte anställda i riksdagen utan har fått uppdraget att sitta i riksdagen under en bestämd tid av sina väljare.

Därför får de ett arvode i stället för lön. Arvodets storlek beslutas av Riksdagens arvodesnämnd som är en myndighet under riksdagen


Tyvärr är det inte så längre utan särintressen från små grupper - som även finns i partier har idag ett för stor genomslagskraft när det gäller lägger fram förslag som beslutas av riksdagen. Dessa gynnar många gånger särintressen och inte landet och medborgarna.